Emil är så himla duktig, mitt lilla gullegryn!

Han har aldrig gillat bitar i maten, eller ja, det är väl milt uttryckt. Han har kräkts mängder om man ens försökt ge honom mat som inte är slät!

Men vet ni, idag har han ätit både skorpa, omixad lunch (kokt morot, potatis och broccoli som jag mosade med vitlökspressen och blandade med smör och linfröolja) små bitar av banan och apelsin!

Helt otroligt och fantastiskt!

Emil, du är bäst i hela världen. Vad jag älskar dig   

Nu sover han lite, när han vaknar så tänkte jag att han skulle få sig ett bad, och sen kommer Pappa hem snart...

Kram/ S

Ja vi har verkligen varit i gasen idag, för ovanlighetens skull!

Emil fick sin lunch hos Farmor, ute i solen. Härligt när man kan sitta ute...

Sen åkte vi på "Babyöppet" med Laura och Theodore 7 månader.

Dom är så gulliga, och det var mycket trevligt - om än lite mycket för mig och Emil som inte varit runt på så mycket - att träffa en massa andra föräldrar och barn.

Emil kröp runt och var så nyfiken, men ibland fick han komma till mig när han kände sig ensam och blyg för dom andra.

Efter det handlade vi lite på Konsum med Mormor, Emil fick många söta kommentarer och blickar, min finaste Gullunge   

Sen var vi hos Mormor hela kvällen, Emil sov lite, åt lite, kräktes lite och kröp och lekte lite.

Trevligt som vanligt hos världens bästa Mamma/Mormor och Moster!

Sen hem, lite gröt i magen och bums i säng...

Och jag som är helt färdig ska också dra mig mot sängen och sovrummet nu, ska bli underbart att få sova!

Kram/ S

Åh det är så underbart att vakna till strålande sol, även om Emil, som somnat tidigt igårkväll, ville gå upp redan 06.30

Den här mamman har aldrig varit speciellt morgonpigg, och det kommer hon nog aldrig att bli heller för den delen...men vi låg och drog oss en timme ungefär, och sen gick vi upp och åt frukost vid 8...

Emil var så trött så han fick gå och lägga sig igen, jag somnade till lite men nu sitter jag här fixad och redo för dagen och njuter av lite lugn såhär på morgonen innan Loppan Loppansson vaknar och det blir liv i luckan!

Men det är underbart att han finns, min lilla Loppa.

Trevlig dag önskar jag er alla!

Kram/ S

Igår, när jag skulle gå och lägga mig, zappade jag runt lite oplanerat och skulle just stänga av tvn, när jag råkade hamna på SVT2 som visade...

Allt för Martin  

En gripande dokumentär om Anette Schültze och hennes son Martin.

På grund av ett läkarfel blev Martin hjärnskadad vid födseln. Han blev multihandikappad och beroende av hjälp dygnet runt.

Vi följer Anette och sonen under 17 år, i DR-intervjuer och rikligt med hemvideo-inslag. Efter Martins död 2007 står Anette rådvill och undrar vad hon skall göra med sitt liv.

Dansk dokumentär från 2008.

Jag kan ärligt talat säga att jag aldrig gråtit så mycket till ett tv-program i hela mitt liv...Inte ens när programmet var till ända kunde jag sluta gråta, jag blev så otroligt berörd.

Mamman verkligen gav sin son hela sitt liv, vakade på nätterna och var med honom på dagarna..det var så fint att se, och så sorgligt..hur kan det vara rättvist, att vissa får ett "normalt" liv, får vara friska och fungerande medans andra inte får det?

När det dessutom är på grund av en läkares fel, eller slarv, så är det på något vis ännu värre tror jag, för då finns ju alltid det där envisa "tänk om..."

Jag är så otroligt tacksam över att Emil är en frisk och glad liten kille, men jag vet att skulle han inte vara det, skulle han - eller det syskon vi förhoppningsvis snart får - vara hjärnskadat eller handikappat, skulle jag älska honom/henne precis lika mycket ändå!

Och jag skulle också utan tvekan vilja ha mitt barn hemma, om det vore möjligt förstås.

Jag var tvungen att gå in och pussa på Emil mitt i programmet, där han låg och sov, varm och levande och härligt doftande...

Det är ett fantastiskt privilegium, att få vara mamma och förälder.

Oavsett.

/S